Snötäcket på Arktis minskar kraftigt. Det visar mätningar som redovisas av Ekot. Orsaken är att temperaturen stiger. Det torde stå utom allt rimligt tvivel att den kraftiga temperaturhöjningen de senaste åren (under 1900-talet och fram till nu) beror på industrisamhällets miljöförstöring och alltså människans härjningar på jorden. Vårt sätt att leva – särskilt på norra halvklotet – är orsaken till snötäckets minskning.
Att temperaturen stiger, så att istäcket – eller som den redovisning vi nu får, snötäcket – minskar är på några års sikt ett rejält överlevnadsproblem. Hela stater kommer att sjunka under havets vattenyta när isen blir till vatten. Kanske justeras havsvattnets strömmar, och kanske flyttar sig Golfströmmens värmande flöde bort från vårt land. Sannolikt leder det till rejäla klimatförändringar i Norden.
Och vi har en regering vars statsminister precis innan han valdes sa sig förstå de enskilda människor som var oroliga för klimatförändringarna, men som knappast hade någon politik för att agera, varken nationellt eller internationellt. Särskilt mycket har heller inte gjorts sedan han tillträdde. Man pratar knappt längre om klimatförändringarna, trots att regeringens egna expertorgan redovisat tydliga indikationer på att klimatförändringarna inom kort står inför avgörande effekter.
När snön smälter på Arktis kommer nämligen den permafrost som rått runt nordpolen i extremt många år att tina. Och när den tinar så släpps koldioxid och andra klimatgaser loss i atmosfären, som varit bundna i frosten. Det ökar takten i uppvärmningen, och allt mer is och snö blir till vatten.
Vi behöver ett nationellt program mot klimatförändringarna. Det bör innehålla bland annat följande åtgärder:
En successiv men ordentlig minskning av energianvändningen i bebyggelsen.
En förstärkning av arbetet för att minska energianvändningen i den elintensiva industrin.
Rejäla utbyggnader av kollektivtrafiken.
Stimulanser till resurseffektiv industriutveckling, som kan ge nya jobb.
Förstärkta insatser för att öka återbruk och återvinning.
Det är några av de frågor jag kommer att vilja diskutera tillsammans med förbundsvännerna i vår arbetsgrupp för Ekonomi, bildning och miljö, som nu har till uppgift att utforma ett framtidsinriktat miljöpolitiskt program. Jag ser några andra områden också framför mig i det programmet. Det bör handla om skogsbruket, energitillförseln och möjligen också om kemikalie- och jordbrukspolitiken.
Sverige behöver komma igång med en progressiv politik som på nationell nivå medverkar till en bättre framtid, istället för fortsatta klimatförsämringar. Vi behöver också ett europeiskt program i klimatarbetet. Liksom självklart också ett globalt arbete som leder framåt.
Ska Sverige kunna bli en motor i det europeiska och globala arbetet måste vi börja med oss själva. Inte göra som regeringen, typ nästan ingenting.
Ett progressivt arbete mot klimatförsämringarna handlar om rättvisa gentemot framtiden.
Och det är dags nu.
Dags för rättvisa!