När regeringen till slut hade lyckats formulera sin klimatproposition, visade det sig att den mest handlade om skattepolitik. Flera bra förslag lades fram. Men vid en snabb granskning kan man konstatera att propositionen mest handlar om att man ska kunna säga att man har en bra klimatpolitik. Regeringen har utarbetat en särskild PM om klimat- och energipropparna.
De flesta förslagen ligger i framtiden. Och de som finns innebär att omställningstakten mätt i minskade koldioxidutsläpp i princip halveras. Det kan knappast kallas offensivt.
En annan tanke som slår mig är de fördelningspolitiska effekterna. De som har råd att köpa nya bilar stimuleras med premier, men några insatser för att de som har äldre (och därmed generellt sett miljösämre) bilar får ingen stimulans i form av någon skrotningspremie. Det blir ännu en orättfärdighet som läggs till straffskatten på pensionärer och arbetslösa, avskaffandet av den rimliga fastighetsskatten, förändringar av bilförsäkringarna osv…
Det finns de som säger att värderingar inte har betydelse. Men de har fel. De värderingar som styr vår nuvarande regering handlar bland annat om att stimulera ”de framgångsrika” enligt hästskitsteoremet.
Klimat- och energipropositionerna borde innehållit satsningar på investeringar i Sverige. Det har visat sig vara en mycket framgångsrik väg hittills. Dels ger det minskade utsläpp och bättre miljö, dels ger det jobb och utvecklingskraft åt svenskt näringsliv. Det borde också varit en skrotningspremie för gamla bilar.
Man borde ha en särskild skrotningspremie också på regeringen. För framtidens skull bör den liksom gamla koldioxidutsläppande bilar bytas ut. Det är dags nu.
Dags för rättvisa!
Socialdemokraterna kommenterade redan igår frågan om kopplingen mellan jobb och en radikal klimatpolitik. Idag konstaterar Thomas Eneroth att det behövs en skrotningspremie för äldre bilar. Andra som skriver om klimatfrågan och energipolitiken är Peter Andersson, Johan Sjölander och Fredrik Jansson.