Militären ber om ursäkt – men inte i Syrien

En av de stora diskussionsfrågorna de senaste dagarna här i Kairo har varit huruvida militärrådet skulle be om ursäkt för den senaste tidens våldsamheter. Sedan i fredags har oroligheterna varit mer omfattande än tidigare, och 14 personer har dödats. Omkring 900 uppges ha blivit skadade i sammandrabbningar mellan demonstranter och militär samt polis.

Idag har det varit stora demonstrationer mot framförallt militärens hårdhänta och förnedrande behandling av kvinnor. För några dagar sedan misshandlades en demonstrerande kvinna ordentligt av militär, och det filmades. Protesterna mot detta bildbevis på förnedringen av kvinnliga demonstranter var redan från början stora, och det råd som tillsatts av militärrådet inför utarbetandet av ny författning m.m. instämde i protesterna och krävde i förrgår att militärrådet skulle be om ursäkt för den ovärdiga behandlingen av demonstrerande kvinnor, att de skyldiga skulle ställas inför rätta och att ersättning skulle utgå till skadade. Om så inte skedde inom 48 timmar efter det att rådet formulerat kravet skulle rådet avgå.

Det var en stor demonstration under eftermiddagen, och senare, bara någon timme innan tidsfristen löpte ut, meddelade Militärrådet att de bad om ursäkt för våldet och att de skyldiga ska ställas inför rätta. Läs mer om det hos Aljazeeras blogg om Egypten.

Situationen är fortfarande spänd. Det är inte självklart hur utvecklingen kommer att bli. På fredag väntas återigen mer omfattande demonstrationer på Tahrirtorget.

Här är ett kortare inslag från Aljazeera från dagens demonstrationer:

 

Samtidigt avslutades den konferens om civilsamhällets roll i den arabiska våren, som Socialdemokrater för tro och solidaritet medverkat i. Jag hade äran att få inleda konferensen (du hittar mitt inledningsanförande här), och därefter har forskare och civilsamhällesaktörer från hela arabvärlden inlett olika sessioner. Det har handlat om jämställdhetsfrågor, ungdomars situation, utvecklingen av det civila samhället och om massmedias roll före under och efter den arabiska våren. Spännande och spänstiga diskussioner av kloka och insiktsfulla personer från Gaza i Palestina, Jordanien, Marocko, Tunisien, Egypten, ja hela arabvärlden.

Konferensen har visat att det finns mycket att göra för att stärka demokratin och skyddet av de mänskliga rättigheterna, men också att mycket görs liksom att idéerna och engagemanget är många och stort.

Jag måste också avsluta med en kommentar om situationen i Syrien, och att Sverige ännu inte fattat något beslut om att stoppa verkställandet av avvisningar till Syrien. Migrationsverket har i slutet av förra veckan kommit med ett nytt uttalande om Syrien. De konstaterar att situationen är allvarlig, men att någon “väpnad konflikt” inte förekommer.

För mig verkar det helt orimligt. Döm själva. Läs vad Ekot rapporterar. Migrationsverket måste läras begripa vad begreppet “väpnad konflikt” innebär. Tobias Billström, Sveriges migratuonsminister (M), har inte sagt något i frågan ännu. Han kan inte fortsätta vara tyst!

Det är dags nu.

Dags för rättvisa!

Vi som är på plats i Kairo just nu är förutom jag själv också Ulf Carmesund, internationell sekreterare i Socialdemokrater för tro och solidaritet samt  Talla Alkurdi, Linnea Swedenmark Edvardsson och Andreas Kjellander från SSU:s tidning Tvärdrag, som samlar material för ett temanummer om Egypten.

Tyckte du detta var bra? Dela det:
Det här inlägget postades i Egypten, Idé och rättvisa, Inrikes, Utrikes och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.