Han argumenterar för en rättfärdig skattepolitik, som ser till att inkomsterna fördelas jämnare mellan inkomstskikten, alltså en progressiv beskattning. Han argumenterar för högre offentliga utgifter, inte minst för infrastruktur och utbildning, han argumenterar för starka fackföreningar. I kort sammanfattning bygger argumentationen på idén att rättvisa ger sammanhållning, och sammanhållning ger kraft åt utvecklingen.
Här finns också en klart beskrivande graf över den ekonomiska utvecklingen i USA under efterkrigstiden. Slutsatsen är helt enkelt: Reagan, Thatcher, Friedman hade fel!
Intressant är också att läsa argumentationen mot avregleringarna, inte minst av aktiemarknaden. Reich hävdar att avregleringen av aktiemarknaden också haft en närmast övergödslande effekt på utvecklingen:
”Most telling of all, Washington deregulated Wall Street while insuring it against major losses. In so doing, it allowed finance — which until then had been the servant of American industry — to become its master, demanding short-term profits over long-term growth and raking in an ever larger portion of the nation’s profits.”
Det är fascinerande att se hur den amerikanska debatten nu – från det styrande demokratiska partiet sida – tydligare och tydligare styr in utvecklingen mot mer av rättvisa, mindre av osmakliga excesser i överflöd, och mer av vilja att använda politiken för att skapa ett bättre land.
Det står i bjärt kontrast till den borgerliga svenska regeringen, och dessvärre alltför ofta också i kontrast till den europeiska ekonomisk-politiska debatten. Här är det fortsatta nedskärningar, ökade skatteklyftor och mer avreglering som gäller. Finansministern i Sverige har ett enda svar på alla frågor som ställs; Jobbskatteavdrag. Det ska lösa alla samhällets problem. Nåja, i ärlighetens namn har nu också lägre skatt på räkmackor (den sänkta restaurangmomsen), lagts till av ministern. Men det är i realiteten ju ett alternativt sätt att sänka skatten för dem som har det rimligt – arbetslösa och långtidssjuka har ändå inte råd att gå på restaurang.
Rättvisa är bra. Inte bara så att det ger fler möjligheter till ett värdigt liv, även om det naturligtvis för mig är en självklar utgångspunkt. Nej, det ger dessutom medelklassen en bättre och tryggare tillvaro. Rentav kommer också de allra rikaste faktiskt att ha det minst lika bra.
Det är dags nu.
Dags för rättvisa!