Det smakar allt bittrare och faddare…

Uppdaterad 20/7

Kristdemokraternas ledare, socialminister Göran Hägglund, använde sin tid under Almedalsveckan till att gå på friarstråt till “verklighetens folk”. Jag fick en fadd smak i munnen redan första gången jag hörde honom tala. Han talade om riktiga människor som “har familj, arbetar, tar semester och lever sina liv som folk gör mest”. Många har reagerat på Hägglunds underförstått främlingsfientliga (inte nödvändigtvis riktat mot invandrare, utan mot människor som “är annorlunda” i största allmänhet).
Det vanliga, det “normala” är inte hotat för att det problematiseras. Däremot kan människor, om de själva vill, börja ifrågasätta sina invanda tankemönster. Är det det Hägglund vill skydda “verklighetens folk” ifrån?” frågar sig Susanna Birgersson klokt på Eskilstuna-Kurirens ledarblogg.
Ann-Charlotte Marteus, Expressens ledarsida, diskuterar “overklighetens barn”, och säger: “dessvärre slås åtminstone jag av tanken, varje gång nya missförhållanden avslöjas på ett LVU-hem, att det här kan bara hända därför att samhället inte på allvar bryr sig om de trasiga barnen och deras solkiga omgivningar.
De tillhör inte det “verklighetens folk” som först Ny demokrati och nu Kristdemokraterna friar till.
Oddsen för att de ska få verklig hjälp framstår inte som goda.”

Sedan dess har kristdemokraterna fortsatt vandringen, och nu vill de också registrera kvinnor som genomfört abort, skriver Svd,  Aftonbladet, Expressen och Dagen.

Hur ska folkpartiet, som ju i rätt stor mån ändå byggs på socialliberalismen, kunna fortsätta samarbeta med ett parti som allt tydligare bygger sin retorik och politik på den kristna högerns idéer?

Vi – den kristna vänstern – måste vässa vår retorik och argumentation för att möta den kristna högern, alltså kristdemokraterna. Det är en viktig debatt, som vi har goda möjligheter att möta tack vare vårt “Manifest för kristen vänster” som förbundskongressen ska ta ställning till nästa vecka. Så här, bland annat, skriver vi i förbundsstyrelsens förslag:
Vi strävar efter en värld utan över- och underordning, utan klasskillnader, etniska och religiösa klyftor, ojämlikhet på grund av kön eller sexuell läggning, där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och värde. Vi vill ha en värld byggd på solidaritet. Vi ska bära varandras bördor men också dela varandras glädje och framgångar.

Vi ser sanningen som något som bara Gud till fullo äger. Vår uppgift är att söka. Dialog med oliktänkande är inte ett hot utan en stor tillgång i vårt sökande.”

Den kristna högern snöper och stänger in, avvikare demoniseras och används för att skrämmas med. Hägglunds tal smakar allt bittrare och faddare ju mer jag tänker på det…

För dig som är facebookare kan jag rekommendera den här gruppen, Overklighetens folk!

Och när du ändå är på gång är du välkommen som medlem i Broderskapsgruppen på facebook.

 Vill du följa den intressanta debatten på vår förbundskongress, rekommenderar jag vår blogg, Kristen Vänster!

Här kan du se Göran Hägglunds hela tal:

Tyckte du detta var bra? Dela det:
Det här inlägget postades i Hållbar utveckling, Idé och rättvisa, Tro och solidaritetsrörelsen och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.