Bankföreningen ska från nu rekommendera sina medlemmar – bankerna – att de ska ställa krav på amortering av alla som lånar mer än 50 % av marknadsvärdet på sina bostäder. Det skriver bland annat DN.
De är rädda för att en bostadsbubbla ska uppstå. Men förslaget som Bankföreningen ställer leder knappast till någon större minskning av ökningstakten på lägenhets- och villapriserna. Däremot leder det till att bankernas redan goda ekonomiska ställning blir ännu bättre. Och att bara de än rikare får möjlighet att köpa sitt boende.
Visst är det en poäng i att försöka minska prisökningstakten på köpta bostäder. För boende är inte en vara som vilken som helst, utan en social rättighet. Problemet är bara att Bankföreningens förslag inte har några som helst bostadssociala fördelar. Tvärtom, rentav. Vi fortsätter att subventionera eget ägande genom skattereduktioner, och de som betalar subventionerna är de som hyr sina lägenheter.
På hyresmarknaden, däremot, händer inget med boendekostnaderna med bankföreningens amorteringskrav. För där är det ju inte hyresgästerna utan fastighetsägarna som står för belåningen och eventuella amorteringar. De räntekostnader som uppstår betalas av hyresgästerna via hyran utan några skattelättnader.
Bankföreningens idé om att ställa amorteringskrav från 50% belåningsgrad kommer att innebära ytterligare segregation inom boendet. För bara de som har råd att amortera vid sidan om månadsavgifter och (visserligen skattesubventionerade, men ändå) räntekostnader kommer att kunna köpa sina lägenheter. Och tvingas spara. Men de som inte har råd hänvisas till den helt osubventionerade hyresmarknaden. Där boendekostnaderna faktiskt är ännnu högre. Så blir den fattige än fattigare, medan den mer välbärgade tvingas spara.
Istället borde man på allvar börja avveckla skattesubventionen av boendeägandet, och istället använda skattesubventioner till hyresmarknaden. För det är inte de fattigaste som köper bostadsrättslägenheter. Inte idag, och knappast när Bankföreningens amorteringskrav blir verklighet.
Vi behöver en ny bostadspolitik, som faktiskt utgår från att bostaden är en social rättighet och inte en handelsvara. För nu är det faktiskt dags.
Dags för rättvisa!