Mitt vårtal vid Skogstorp GoIF:s valborgsmässofirande
Vi samlas så här varje år. Här på Orrliden, men samtidigt på ett närmast oändligt antal platser runt vår kommun och vårt land. För att med majbrasans värme köra bort det sista av vinterns kyla. Vi samlas för att hälsa våren välkommen. Och att glädjas åt att vinterns enfald ersätts av vårens och sommarens mångfald.
Här i Skogstorp kan vi knalla runt på vår tomt och se hur livet kommer tillbaka. Vi kan ta promenader längs vägarna och se hur olika men ändå så lika som livet skjuter fart. Fotbollsträningarna tar fart, och det blir samtidigt allt skönare att bara sitta på en stol och njuta av solen.
Björkarna slår ut. Det är så spännande att se hur olika, men ändå lika de är, alla olika sorters björkar.
Blommorna slår ut. Färgprakten växer. Det är så spännande att se hur olika, men ändå lika de är, alla olika sorters blommor.
Myrorna vaknar till och börjar sitt för oss alla livsavgörande arbete med att hålla ordning på marken. Det är så spännande att se hur de faktiskt inte är lika, utan olika. I färg, storlek och hur de bygger sina stackar. Men ändå så lika och viktiga i sin uppgift.
Våren är den tid då vi hälsar mångfalden välkommen tillbaka efter vinterns relativa enfald. Och visst är det spännande att inom sig känna den glädje och upprymdhet som våren och mångfalden skapar.
Våren ger oss hopp om livet. Det är så skönt att känna hur livsluften växer till inom sig. Visst är det skönt med värmen. Den ger oss möjligheter att lägga av oss de tunga, varma och i viss mån inlåsande vinterkläderna. Värmen ger oss möjligheter att spritta och leva ut.
Men jag tror att det viktigaste med våren är att vi så tydligt ser att vår jord och vår natur lever. Från de till synes torraste grenarna växer sig bladen starkare och grönare. Det blir så tydligt att det finns liv, och att liv gör skillnad.
Jag tror ändå att det som ger oss mest energi är upptäckten och återupptäckten av mångfalden. Vi får energi inte bara av att träden börjar grönska, blommorna börjar slå ut, fotbollsspelarna börjar sin träning och myrorna sitt idoga arbete.
Vi får energi av att allt lever upp, men inte är lika, utan olika. Mångfalden ger energi och gör oss varmare inombords. Jämför bara vinterns enfald; grått, kallt och kala grenar.
Det är därför vi hälsar våren välkommen! För mångfaldens och värmens skull. För att det är när det olika kommer fram som vi får en helhet som vi känner igen och älskar.
Jag är övertygad om att också i samhället ger mångfalden oss energi och liv. Dessvärre växer sig nu krafter allt starkare som vill skapa om vårt land. Till en enfaldig höstkänsla av mörker, gråhet och kyla.
Vi måste vara många som, likt när vi samlats här, också står upp för betydelsen av mångfald i samhället. Vi måste vara många som står upp för människors rätt att vara sig själva. För precis som i naturen så berikar och värmer den mänskliga mångfalden vårt samhälle. Det gör oss alla öppnare, och ställer krav på oss att vara nyfikna. Precis som vi är nyfikna på vilka blommor som är på väg upp ur jorden.
Vi ska inte vara rädda för mångfalden, lika lite som vi är rädda för de blad som slår ut på björkarna. Vi ska vara nyfikna. Med mångfalden lär vi oss nyfikenhet. Och det är också nyfikenheten som skapar glädje och livslust.
Vår, värme och mångfald.
Vi har samlats här för att hälsa våren och naturens mångfald välkommen tillbaka. För att vi känner att den berikar oss och ger oss liv och väcker vår nyfikenhet.
Välkommen våren!
Jag vill hälsa våren välkommen genom att avsluta med en dikt av Karin Boye.
Morgon
När morgonens sol genom rutan smyger,
glad och försiktig,
lik ett barn, som vill överraska
tidigt, tidigt en festlig dag —
då sträcker jag full av växande jubel
öppna famnen mot stundande dag —
ty dagen är du,
och ljuset är du,
solen är du,
och våren är du,
och hela det vackra, vackra,
väntande livet är du!
– – –
Vi hälsar våren välkommen genom att för den utbringa ett fyrfaldigt leve.
Leve våren! Leve den!